Varför en särskild läroplan för åldern 1-3 år?

När läroplanen för förskolan kom år 1998 innebar det en perspektivförskjutning från att tillgodose föräldrars behov av barntillsyn till att sätta varje enskilt barns behov av omsorg, utveckling och lärande i centrum. Ingenstans i läroplanen nämns dock ”det lilla barnet” eller ”små barn”. Vi ser därför ett behov av att lyfta fram de senaste decenniernas omfattande forskning om de första levnadsårens och fosterlivets betydelse för senare utveckling. En nyfödds hjärna väger ca 300 gram, en 2-årings hjärna ca 1,1 kg och en vuxens ca 1,3 kg. Hjärnans snabbaste tillväxt sker alltså under de tre första levnadsåren.

Ettåringar är fullt upptagna med att lära sig att gå, koordinera sina rörelser, knyta an till närstående, förstå omvärlden och göra sig förstådda. De lär sig i huvudsak med hjälp av höger hjärnhalva d.v.s. lustfyllt och spontant med hela kroppen och alla sinnen. Det gör att de behöver nära och stabila relationer med få vuxna som kan hjälpa dem att tolka och sätta ord på omvärlden, känslor och sinnesupplevelser. De behöver en trygg bas som utgångspunkt för vidare upptäckter.

Femåringar har betydligt mer erfarenhet och större perspektiv. De flesta har god språkförståelse, väl utvecklad motorik och god slutledningsförmåga samt insikt i lekens regler, vilket gör dem mer självständiga.

Vi anser att det måste finnas insikt om skillnaderna mellan 1-3 åringars och 3-5 åringars utveckling och basbehov för att kunna uppfylla den värdegrund, de mål och riktlinjer som finns i läroplanen..